Var och skrittade Cadi i skogen ikväll, och jävlar vad kallt de var. -15 här nu och det är mitten på mars... Nå, till inläggets handling då: svårlastade hästar, vad gör man? Det första du behöver ta reda på är varför hästen är svår att lasta. Rädd? Gillar inte att åka transport? Gillar inte trånga utrymmen? Gillar inte att vara själv? Och hur är din transport konstruerad, mycket ljud i den eller är den gles och släpper in för hästen mystiskt ljus? Beroende på orsaken får du anpassa lastträningen efter det, men nåt som ändå behövs oberoende orsak är tillit till dig. Hästen ska lita på dig och du måste lita på hästen. Det är där man måste börja, med kommunikation mellan häst och dig. Arbeta tillsammans från marken med saker som inte har med lastning att göra för att bygga upp bandet mellan er. Lek med hästen, ta steg för steg och träna att gå över presenningar och gå runt saker som hästen tycker är lite läskigt. Var lugn själv och tvinga aldrig hästen till nåt. Då får ni börja om från 0 igen och det kan ta ännu längre tid, tilliten är då borta. Sen kan transporten komma in i bilden. Är hästen rädd så kan det vara bra att ha en lugn häst med som visar att det inte är farligt. Börja med att närma dig transporten, men rikta ingen uppmärksamhet mot transporten, utan låtsas att den inte är där. På detta sätt får du hästen med dig mot den om den inte vill gå i närheten av transporten annars. Gå över rampen några gånger utan att gå in, var lugn hela tiden och tvinga inte hästen till något. Beröm den när den gör som du önskat. Efter ett tag då hästen är lugn kan du börja träna den att gå upp på rampen rätt väg. Först räcker det med att framhovarna är uppe och att hästen stannar där så länge som du vill, men ingen tvång. Beröm när hästen gör rätt igen. Sen kan ni ta ett steg i taget tills ni är inne. Men stanna alltid. Tvinga inte hästen att gå på, utan ta det steg för steg så hästen är trygg i varje övning, är hästen lite osäker så backa hellre ett steg, gå aldrig framåt om hästen är lite osäker. Det är viktigt att du själv är lugn och inte gör nån big deal av det hela, utan se det som en träning i vardagen. Allt behöver inte ske på en dag, låt det gå flera dagar, veckor eller månader om så behövs. Det är slutresultatet som sedan räknas, behåll det positivt för hästen. Okej, det är om hästen är rädd. Tar då och går till min egen historia med Cadi. Cadi är inte rädd för transporten men har aldrig gillat att åka släp, utan hon har hellre åkt hästbil. Men nu har vi ju inte nån hästbil längre utan köpte vår transport våren 2007. Nå, vi gjorde ju helt fel när vi började lasta henne. Hon gick på sidan och det kunde ta timmar att få in henne. Vi spände upp linor så hon inte skulle slippa åt sidorna, lastade uppefter en vägg och det slutade ju med att det knappt gick att få henne nära transporten. Ett tag fungerade longeringslinor bakom rumpan, men inte gick hon in självmant utan vi behövde nästan tvinga henne. Slutade med att till sist när vi fick henne tillräckligt nära så band jag fast henne i transporten med longeringslina så hon inte slapp nån annanstans än in. Men dragkamper mot hästar, det förlorar du garanterat. Spö, linor, stressade människor och tvingande. Nej nej nej säger jag bara idag då ja tänker bakåt. Så ska det inte gå till. För nåt år sen började jag om. Hon åkte inte transport på 3 år, vi lastade inte på 3 år och det var bra. Började med att ställa transporten så den inte stod nära nån vägg. Vi gick mot rampen, men jag lät grimskaftet hänga löst och låtsades inte om transporten alls. Cadi blev då nyfiken: "transporten är framme, men hon är inte stressad och tvingar inte fram mig??" vi fortsatte så tills hon lugnt följde mig mot transporten. Efter några gånger kunde jag gå fram och hon kom efter och ställde framhovarna på rampen. Sen drog hon bakåt, med jag bara lättade på grimskaftet och höll inte emot, tvingade henne inte till nåt, vilket vi gjort före, så då blev hon lugn och kom längre upp på rampen. Gick hon till sidan tog vi bara lugnt om allt tills hon gick rakt på rampen igen. Sen stannade vi och stod och pratade och hon fick godis. Grimskaftet var löst och jag var lugn - inget tvingande = lugn häst. Jag stod inne i transporten och hon på rampen, jag pratade hela tiden med henne och vi gjorde ingen big deal av det hela. Till sist kom hon intraskande själv och då fick hon beröm och godis. Sedan den gången har allt börjat gå rätt så smidigt med lastningen. Vi har gått från att vara 3 personer, linor och väggar för att få in henne på 1-2h till att jag själv lastar utan hjälp på max 15 min. Men där är kruxet, hur kul är det att bli tvingad av tre människor och känna att man inte har något val? Dessutom blev människorna stressade och då blev ju inget bättre. Inte är hon lättlastad nu heller, men hon är lugn. Och vi ställer alltid transporten "fritt" så att säga, utan väggar eller något på ena sidan. Då går allt mycket bättre, och att jag är lugn spelar stor roll på det hela. Det hjälper inte att jag bara låtsas vara lugn men innerst inne är stressad, Cadi vet det. Vi känner varandra utan och innan och hon vet precis vad jag tänker göra och jag ser på henne när något kommer ske. Men nu om hon går till sidan av rampen är jag bara lugn och korrigerar henne. Tvingar jag inte henne traskar hon självmant in efter en stund. Det finns inga genvägar, utan det krävs tillit och förståelse. Hästen krånglar inte bara för att, utan det finns alltid en bakomliggande orsak. Träna lugnt istället för att ta till diverse tvingande metoder. Det funkar inte i längden och det slutar med att du inte får hästen nära en transport till sist. Och jag påpekar det igen, du vinner ALDRIG en dragkamp mot en häst... Kan tipsa om att söka på John Rickets på YouTube, då hittar ni några videor om lastträning.
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |
Om bloggenPå denna hästblogg får ni följa med mig i vardagen med psykisk ohälsa, egna hästar och eget stall. Kommer inte att försköna något utan ni kommer att få se verkligheten när allt går bra som dåligt. Och att inte prata om när saker går sönder och behöver repareras... Men jag kommer ju också såklart att bjuda på allt det positiva som ett eget litet stall innebär, och bjuda på tips om ridövningar, fakta, stalltips, visa min utrustning, lite DIY av träningsmaterial och alternativ när man inte har tillgång till ridbana och såklart utvärdering av träningspass. Och kommer bjuda på allt med en gnutta humor. En riktig hästig blogg helt enkelt! Arkiv
Augusti 2018
Kategorier
Alla
|