God eftermiddag och glada vappen på er! (Vappen = Valborg, vet inte hur pass det firas i Sverige) Imorgon är det första maj redan, jisses vad tiden går. Snart har halva detta år gått också... Som det kanske märks är inte bloggmotivationen på topp. Det är nog för att motivationen för ridningen har en liten svacka nu fast det går bra. Jag känner att jag inte riktigt har orken att rida just nu. Är så trött i kroppen på nåt vis så jag orkar inte riktigt, är nere i en svacka helt enkelt. Ska se om jag longerar Cadi idag eller om hon får en extra vilodag. Lutar mer åt en extra vilodag faktiskt. Rusin ska jag åtminstone longera. Nå, ska gå och fixa stallet nu och byta koppjärn i sadeln. Ikväll ska jag umgås med min barndomsvän, blir en lugn vappen i år för min del. Kontrast till majoriteten av de senaste åren då det varit krog som gällt, haha. Här kommer annars videon från torsdagens markarbetspass.
0 Kommentarer
Igår blev det ett dressyrpass i finvädret. Varmt var det också och fick en genomsvettig häst. Får nog ta och klippa henne en gång till om hon inte fäller allt snart. Idag är vädret mindre fint och Cadi får vila. I skrivande stund spöregnar det. Hoppas bara att det inte kommer så mycket att allt blir blött igen då ridbanan äntligen blivit ridbar. Nå, ska ta och utvärdera gårdagens ridpass då. Fokuserade på lite grundläggande arbete och skolade henne mera att lyssna till min sits. Lade stor fokus på att skritt och halt och att jag inte alls skulle behöva ta i bettet när vi skulle göra halt, att hon med hjälp av mina vikthjälper skulle förstå att stanna. Funkade sisådär men efter några gånger förstod hon och gjorde halt riktigt hyfsat. Efter att ha värmt upp i både trav och galopp red jag på en 20 meters volt. Hon var lite väl taggad efter att ha fått galoppera så jag fick inte riktigt igenom skänkelhjälperna till en början men efter en stund gav hon med sig och lyssnade. Jag fokuserade på att ta så lite som möjligt i tyglarna och bara använda skänklarna och sisten. Jag ökade och minskade på volten för att öva lite på att få henne att flytta sig undan för skänkeln. Jag var noga med att ställa henne rätt och att hon skulle böja sig runt min innerskänkel. Jobbade mestadels i skritt, för skritten är grunden till allt. Efter ett tag lyssnade hon helt på mina sits och började aktivera bakdelen mera och sänka huvudet. Vi gjorde sen samma sak i trav och då var det lite svårare att få igenom det jag ville men efter ett tag slappnade hon av även i traven och och började jobba fint med hela kroppen. Jag var lätt på handen och hon blev riktigt mjuk i munnen och inte alls så stark som hon varit de senaste dagarna. Vi avslutade med en galopp runt volten och fick efter ett par varv en fin samlad galopp. Gjorde samma sak i höger varv. Hade lite svårare att få igenom hjälperna och hon ställde sig lite väl utåt men efter ett tag blev hon lika fin även i detta varv. Avslutade med en galopp och slutade då hon var som mest avslappnad. Bästa passet denna veckan och hon var så mjuk och lyssnade fint! Vi tragglar vidare med sitshjälperna och hon var så otroligt lätt på handen igår! Ett bra pass med en avslappnad häst. Gammal bild från 2011. Längtar tills det blir sommar!
Japp, vi vet alla hur dyrt det är att anlägga en riktig ridbana. Det ska vara olika tjocklekar av grus som botten med ett topplager av ett lite finare grus eller grövre sand. Och det ska dräneras och så ska ju jorden grävas bort för att allt inte ska sjunka dit. Vi fixade till en del av hagen riktigt ordentligt för flera år sen, och bara den lilla delen kostade skjortan minsann.
Men man kan komma undan billigare också och få en helt okej ridbana. Tyvärr får man nog inte en ridbana som funkar året om utan att lägga ut pengar på en "riktig" och som har bra material, men stora delar av året så har man ändå en funktionell ridbana om man sköter den bra. Jag själv har kört på en enkel variant och min ridbana är ridbar April/Maj - Oktober/November beroende på år. Vissa år har den varit fullt ridbar redan i Mars eller hållits ridbar till December, men då krävs det att det är en torr vår/höst och det är ganska sällsynt. Min ridbana är bara i princip en uppharvad del av hagen. Delen som jag gjort till ridbana har mycket sand i jorden, därför det funkar relativt bra även om man bara rider på matjord i princip. Min ridbana kräver ganska mycket nederbörd innan den blir lerig, men konstant regnande flera dagar sen när marken inte torkar längre gör den nog obrukbar. Det du ska tänka på är att det ska vara ett ställe som är ganska högt och självdränerande. Gärna ganska sandigt. Annars blir det lätt bara en enda lervälling om det slipper att samlas vatten på den. Ena sidan på min ridbana torkar genast upp medan halva så slipper det att samlas lite vatten på och den tar längre tid på sig, men väldigt bra självdränering har jag i övrigt på min ridbana. Det enda du behöver är en plan yta med gräs, självdränerande om du inte har möjlighet att dränera de. En rullharv och en traktor behöver du också. Eventuellt en vält eller något att sladda med. Så här gjorde jag: Började med att harva upp området för ridbanan så att alla gräsrötter kom upp. Är nog effektivare med en harv med S-pinnar, men jag är rädd att den ska ta för djupt. Sen lät vi rötterna ligga och torka 1,5 - 2 veckor innan vi harvade den igen. Då var det bara att köra ridbanan slät så att alla rötter försvinner. Tar ett bra tag och man kan dela upp det på flera dagar om man inte orkar sitta flera timmar i traktorn ;) Om man tycker att underlaget verkar för mjukt eller djupt så är det bara att välta det en gång eller sladda. För mig brukar det sätta sig efter några ridpass och bli riktigt bra. Det är hur jag gjorde. Fördelar: Billigt Enkelt om du har ett bra område och traktor Håller sig ridbar relativt länge om det är på rätt ställe. Nackdelar: Lerigt under vinterhalvåret Kräver en del skötsel för att inte gräset ska sätta sig igen och det blir knöligt Behöver vara ett bra självdränerande område Sen finns lite andra alternativ också som jag själv inte provat men verkar funka. Att så upp en gräshage och låta gräset rota sig ordentligt (se till att det är plant underlag) och hålla det klippt. Fördelar: Plant Enkelt Lättskött Går att använda vintertid om det blir dåligt med snö Nackdelar: Blir fort halt (behövs oftast brodd) Rivs fort upp om det är vått Svårt att reparera om det lämnar spår Kostar lite mer att fixa än bara en uppharvad del Lägga markduk på gräs och fylla den med grus och sand. Detta kostar lite mer och kräver lite mera jobb än de två tidigare alternativen, men slutresultatet blir nästan som en "riktig" ridbana och det blir inte lerigt så fort. Fördelar: Blir inte lerigt Håller sig i relativt ridbart skick året om med rätt skötsel Billigare alternativ till en ordentlig ridbana, liknande material Nackdelar: Kräver en hel del underhåll och påfyllning för att hållas i skick Finns risk att rötterna under duken dör och allt börjar sjunka Bör läggas om med jämna mellanrum Bör vara en väldigt torr plats. Har du en riktig ridbana eller har du provat nån av ovanstående alternativ? Har även idag varit på språng hela dagen. Hann mocka stallet före åtminstone och Cadi fick motion av sin medryttare. Prima med medryttare, bra hjälp! For iväg mot Jakobstad för att träffa mina två barndomsvänner efter stallet och en snabbdusch. Vi var och äta till Strandis i Larsmo och jag är en riktigt god pizza. Efter vår lilla lunch så for jag och min ena kompis på bio och så hade den dagen rusat iväg. Cadis sadel har blivit aningen bred på henne så jag har beställt en gelpad från hööks som ska "lyfta" sadeln framme. Och ett par tunnare ridhandskar då jag bara har ett bar höst/vinter nu då de jag köpte i höstas redan gått sönder... Beställde ett par Roeckl denna gång, de kostar lite mer men är bättre kvalité då också. Bjuder även på en video från en uteritt 18 April filmad från hästryggen. Jag ursäktar för brist på inlägg, men jag var på språng hela dagen igår och inte alls i stallet själv.
Idag har hovslagaren varit hit och Cadi har fått på sig sommarskor. Så nu slipper vi broddar, broddtramp och hela det köret, för nu ska det bannemej inte komma nån snö mer förrän nästa vinter. Efter att Cadi var färdigt skodd så ställde jag i ordning henne för ett markarbets/hoppass. Eller kan ju inte säga att vi hoppade precis, tog ett skutt över ett 40cm hinder några gånger. Hade travbommar och galoppbommar framme. Och en linje med ett hinder på 40 cm och ett på 30 cm. Hon var väldigt pigg och hade lite väl bråttom över bommarna så hon inte hann med själv, och hon ville hellre galoppera än trava. Stark var hon, men mjukare än i måndags. när jag red på cavalettin fick jag svänga en volt framför några gånger för att hon skulle förstå att inte rusa. Men i övrigt tycker jag att det var ett bra pass och hon lyssnade riktigt bra till sitshjälperna idag. Det tar sig! Filmade också så det kommer upp en video från passet. Vad har ni tränat idag då? God kväll!
Nu känner jag av en förkylning igen, hoppas verkligen att jag inte blir sjuk, har ingen lust till det. Blev ändrade planer så min medryttare kommer imorgon istället, och det passar mig riktigt bra för att jag inte har tid imorgon att rida Cadi. Ska vara borta hela dagen i princip, på förmiddagen är det ärende i Nykarleby och på eftermiddagen ska jag på besök till en vän. Får ta och låna mammas bil imorgon, vågar inte köra så långt med min då en broms ligger på och det stinker bränt om bilen då jag kört en längre sträcka, inte så trevligt ;) Flyttade bommarna ikväll också, så nu ska de tillbaka till sin "riktiga" plats igen, för det börjar torka upp så pass att jag kan rida i hagen nu, dock inte på ridbanan riktigt än, men mycket torrare än i söndags trots att det regnat idag. Halva ridbanan är så gott som torr men för litet område för att rida på. Nå, red bommar idag på en väldigt spänd och stark Cadi. Hon blir ganska jobbig att rida en tid på våren, men hon är ju ett sto. Jag hade ställt tre travbommar på ena långsidan och 2 galoppbommar men en cavalettibom i mitten. När jag värmde upp travade hon relativt lugnt över bommarna. Efter travuppvärmningen tog jag av mig jackan och hängde den på en stolpe, och kan säga att Cadi inte bryr sig när jag tar av mig jackan från ryggen och slänger det på en stolpe, det var inte farligt alls. Men när hon sen såg jackan hänga på stolpen, då var det LIVSFARLIGT. Hon har aldrig förr brytt sig om att jag hängt nåt på de stolparna men idag så då. Hon slängde sig åt sidan och fnös åt den. Sedan började hon backa flera meter och vi backade över bommarna också. Kunde inte annat än skratta åt henne, fjanthäst. Fick inte henne ens nära jackan så hon skulle få se vad det var. Mamma fick komma och ta bort den så vi skulle kunna fortsätta vårt pass. Då hon fick se vad det var reagerade hon precis som om "jag var inte rädd för den, jag testade dig bara". Skrattade åt tanten. Nå, resten av passet var hon SPÄND. Väldigt stark i galoppen och vi fick inte till nåt över galoppbommarna. Satsade på att få henne avslappnad istället och hon ville bara galoppera. När vi skulle trava hade hon nån blandning mellan tölt och galopp och försökte rusa iväg mellan varven. Fick ta halt och rygga henne ett par gånger för att få henne med mig och lyssna på mig. Hon började slappna av lite efter det och sen arbetade hon fint i en lägre form i galoppen. Travade över bommarna några gånger och då hon hade slappnat av avslutade vi passet så vi skulle avsluta med en positiv känsla. Hon blev rejält svettig så hon fick stå med en svettfilt en stund efter ridpasset sålänga jag for för att skölja Rusins ben. Rusin var livrädd för vattenslangen idag och VÄGRADE komma nära dn livsfarliga "ormen". Hon är också lite trotsig nu när det är vår och ska ha allt på sitt vis, märrar ;) God kväll, eller natt. Hade egentligen tänkt skriva ett inlägg om hur du fixar en budgetridplan, men efter en artikel om en vargattack mot en farm här i byn så kände jag att det är viktigt att ta upp detta vargproblem vi har här nu.
Igår natt när jag körde hem till lägenheten fick jag bromsa för en älg på ett ställe där jag inte sett älgar förut. Älgen verkade orolig och hade smått panik men jag tänkte inte desto mera på det. Idag då jag for in på Facebook kom det upp en artikel om en vargattack mot en rävfarm, här i byn just i området där jag fick bromsa för älgen. En dryg kilometer från oss och vårt stall. Jag har förr inte varit så rädd för dessa vargar och tyckt att hysterin varit smått överdriven. Jag har själv inte sett till vargarna eller spår efter dem, men nu har jag förstått hysterin och allvaret. Jag trodde att hysterin skulle lägga sig efter att vargarna dragit sig undan, men jag har insett att de är här för att stanna. Och färre blir de inte, tvärtom. Dessa vargar börja breda ut sig allt mer och nya kullar föds ju varje år. Och när vargarna obeskymrat börjar röra sig på folks TOMTAR har det gått för långt. När ett vilddjur inte är rädd för människan längre blir det farligt. Även om vargarna inte är en direkt fara för oss människor (ännu) så är de en fara för våra djur. Jag har sett att både älg och rådjur rört sig bort från de områden där de förr funnits och nu ser man rådjur där vi inte sett dem förr. Vi kommer inte att våga ha ut våra får och hästar under natten i sommar, och vi har inte möjlighet att bygga ett viltstängsel. Tänk på alla som har produktionsdjur, ska inte de få gå på bete i sommar utan risken att falla offer för vargen? Även om vargen kanske inte dödar djuren (vilket är en stor risk att den gör ändå) så kommer den att skrämma och stressa dem. Ska inte våra bönder få fortsätta med sin produktion så vi, och beslutsfattarna i storstaden, får vår mat och våra produkter utan att behöva oroa sig för sina djur? Har inte bönderna tillräckligt med arbete och stress för att hinna med allt ändå? Så att VI ska få mat. Näringslivet och produktionen här i Österbotten är även viktig för andra delar av Finland. Ska något allvarligt behöva hända, ska en människa behöva sätta livet till innan vi för göra något? Det räcker uppenbarligen inte med att produktions- och husdjur får sätta livet till och plågas till döds, tydligen ska en människa behöva sätta livet till också. Det kommer inte att bli en vuxen människa som faller offer, utan ETT BARN. Ska ett barn behöva offra sitt liv för att det ska sätta fart på beslutsfattarna? Vill ni som fattar beslut om vargen eller är för vargen att ett barn ska behöva dö bara för att ni ska få ha som ni vill? Är det viktigare att vargen får fortsätta röra sig som den gör, än att ett barn behöver utsättas för den plågsamma död vargen orsakar sina offer? Ett offer är ett offer för mycket, och händer det är det redan för sent. Då hjälper det inte att förhindra längre, utan då är skadan skedd. I flera kommuner rör sig vargarna nära skolar och dagisar, och inte verkar de speciellt rädda för ljudnivån heller. Vi ser ju att vargarna blir mindre rädd för oss människor och det om något är ett varningstecken på att situationen börjar bli allvarlig och så småningom hotfull. Ju fler vargarna blir så ökar ju även reviren. Tillslut blir vargen och människan konkurrenter, ju fler vargar ju mindre mat. Och farligare för oss. För vargarna slutar inte att föröka sig, de blir fler och fler. För några år sedan fanns det inte på världskartan att vi behövde oroa oss för vargar här. Vi hade inga flockar utan bara enstaka vargar som strövade förbi då och då. Men se hur mycket det har förändrats... vi har flera flockar här nu. Hur kommer det att se ut om några år om vi inte får göra något? Vargarna rör sig redan på tomtar och i bebyggelse utan att verka riktigt rädda. Ska vi behöva begränsa oss för att hålla oss och våra djur trygga? Ska vi inte kunna gå ut i skogen utan att vara vaksamma på vargen? Våra hundar älskar att springa i skogen, men det vågar vi inte låta dem göra längre. Ska jag inte kunna rida ut utan att behöva vara på min vakt? Ska inte jägarna kunna jaga med hundarna utan risken att vargen tar dem? Vi bor nära en simstrand, ska inte folk få slappna av på stranden och låta barnen leka utan att behöva vara rädd att en vargflock ska dyka upp. Vi ska inte kunna ta oss ett lugnt nattdopp längre? Och ska inte barnen få gå i simskola utan risk att få besök av varg? Ska inte barnen tryggt kunna gå/cykla till skolan på egen hand? Ska inte barnen kunna leka och bygga kojor i skogen eller skogsdungar längre utan att behöva vara rädda för vargen? Eller stå och vänta på skolbussen utan att behöva vara rädd? Ska vi inte kunna ha ut våra djur på bete utan att behöva vara rädd för att vargen tar dem? Ett viltstängsel är dyrt och ändå ingen garanti att vargen inte kommer åt djuren. Staten borde ersätta varje skada en varg gör. Vi betalar skatt och vill kunna vara trygga och slappna av! Inte vara begränsade, och vi ska inte behöva anpassa oss enligt vargen! Ska vi behöva ha dåligt skötta vägar vill vi åtminstone kunna vara trygga där vi bor och kunna hålla våra djur tryggt. Orsaken till att det inte har varit nån vargattack mot människor i modern tid är ju för att det inte funnits varg i denna utsträckning på flera hundra år. I den takt vargen ökar just nu är det bara en tidsfråga innan en människa, ett barn, för sätta livet till. För tydligen räcker det inte med att våra djur måste dö för vargen... Det är inte en fråga OM något händer längre, utan NÄR. Varför ska vi inte få göra något åt problemet nu så länge inget allvarligt skett? Varför måste något allvarligt behöva ske? Det är ju försent då och skadan är redan skedd. Det borde tillåtas jakt på varg, så vargen får respekt för människan och minskar, och så vi kan leva ett tryggt liv igen. Det räcker inte att ge tillåtelse att skjuta EN varg när en vargattack skett och ett hus-eller produktionsdjur fått sätta livet till, i så fall behöver många attacker ske innan det blir nån märkbar förändring. Det är så lätt att inte se problemet och tro att allt är i sin ordning då man själv inte utsätts och behöver vara orolig, men belutsfattare, visa förf*n lite MEDMÄNSKLIGHET...Varför ska landsbyggdsfolk behöva vara rädda och oroliga för att någon ska mista livet? Är det viktigare att vargen får ströva fritt som den gör och föröka sig, än att minimera risken för att en människa, ett barn, ska behöva dö i en vargattack? Vi kan inte alla flytta till storstaden, och när vargar vistas på någons tomt, ja då har det gått för långt... "Vargen är inget hot" Jo tjena när djur får sätta livet till och människan vara tvungen att bo i dennes revir... Vad händer då vargen ser oss som konkurrenter? Jo, den dödar. Hej och god eftermiddag!
Pga lite personliga orsaker kom det inte upp nåt inlägg igår. Kan börja med att lördagens dressyrpass i regnet och leran inte var nån höjdare, spänd häst och det gick inte att göra så mycket då det mest var lerigt överallt. Igår for jag på en skön och mysig skrittur i skogen med Cadi för att rensa tankarna lite. Skönt när ångesten annars ligger på som f*n. Soligt och fridfullt i skogen, hästar är minsann balsam för själen. Nu har det börjat torka upp och jag hoppas att min ridplan är i ridbart skick inom nån vecka eller två, det tummar jag upp för. Ska börja flytta bommarna tillbaka till min riktiga ridplan nu också. Ska se om Cadi får vila helt idag eller om jag rider ett markarbetspass med henne. Ska åtminstone masa mig iväg till stallet strax. Imorgon kommer Cadis medryttare och rider henne, så jag får ta och fokusera lite på Rusin då. Ska även ta och putsa upp ett par läderridstövlar jag ska ta och sälja. Jag måste vara en av få som föredrar ridskor och shortchaps framför stövlar ;) Ne nu ska jag äta nåt och sen aktivera mig. Vi hörs! :) Ja-a hästfolk, varför ska vi alltid veta mest och vara så snabba på att kritisera det andra gör?
Vad jag upplevt är att inom hästvärlden ska alla veta veta bäst och "min" teori är den rätta, för jag har gjort så i alla år. Men som ett av mina tidigare inlägg handlar om, tar vi alla hand om våra hästar på fel sätt. Speciellt då vi ifrågasätter något vi har blivit lärda så ska det sägas emot. Märkte själv när jag ifrågasatte snokremmen och skrev på vilket sätt Cadi irriteras av den samt bifogade bild som visade varför den kan skapa obehag åt VISSA hästar så ska det sägas att det inte är snokremmen som är problemet eller att bilden var "fel". Men jag har aldrig påstått att snokremmen var fel för ALLA hästar och att de störs, men varför ska det sägas emot när jag ber er reflektera varför den används? Hur kan DU som inte känner Cadi veta att det inte är snokremmen som varit problemet till obehag då det tydligt förbättrats genom att skippa den. på CADI. Vissa hästar kan ha snokrem utan problem och då ser jag inget fel i att använda den sålänge man frågar sig varför. Och varför försvara något man är säker på att man gör rätt när jag tydligt påpekat att vissa hästar inte störs, men att jag sett många som ej trivts med det men andå har snokrem? Eller när det gäller att klippa hästar. Du som påstår att INGEN häst ska klippas efter en viss tid och att den inte störs av pälsen, har du sett alla hästar, alla individer. För hur kan du veta att hästen inte är irriterad och att jag bara klipper av bekvämlighet? Eller du som säger att ingen häst nånsin ska klippas. Eller du som säger att ingen häst behöver täcke, att alla kan gå utan, hur vet du det? Har du träffat alla hästar? Eller du som påstår att hästar behöver täcke i större utsträckning än vad som faktiskt behövs? Du som påstår att alla hästar trivs på lösdrift bara de för vänja sig och den anpassas, hur kan du veta det? Att ALLA hästar kommer trivas på lösdrift? Och även säger emot när det försökts i flera år, för garanterat är det fel på lösdriften då, inte att hästen i fråga inte skulle vilja gå på lösdrift. Du som påstår att alla hästar ska ridas bettlöst eller du som påstår att ingen häst ska ridas i halsring, vad baserar ni detta på? Hästen ska ha fri tillgång, hästen ska få mat i portioner... Men fakta är att din metod inte är den enda rätta, vi måste lära oss att vara mer öppna och ta lärdom av andras syn på saker och ting. Jag vet med mig själv att jag ibland tycker att en sak är rätt, men jag måste också inse att det för vissa kanske inte funkar bara för att det är rätt för mig. Säg inte emot direkt, utan tänk och reflektera en stund varför personen resonerar på det viset. Min fakta är inte din fakta och tvärtom. Sen är det stor skillnad på fakta och åsikt också. Fakta är hästens anatomi och hur en viss utrustning eller metod kan påverka hästen fysiskt. Varför vissa hästar reagerar starkare än andra och varför vissa traditionella metoder kan vara mer skadliga än andra. Jag håller mina hästar på det traditionella viset, men jag är öppen för alternativ. Och tycker jag något låter märkligt eller inte stämmer överens med mitt eget tänk så frågar jag först och inte säger emot direkt. Du gör inte allt rätt, jag gör inte allt rätt. Du gör inte allt fel, jag gör inte allt fel. Vi hästmänniskor måste lära oss att bredda våra vyer och vi blir aldrig fullärda. Jag kritiserar även djurskötarlinjen jag gick för vissa saker, men jag har på samma gång lärt mig en del nya saker tack vare den linjen. Samma med då jag gick på ridskola, mycket jag lärt mig kritiserar jag idag, men mycket jag lärt mig har jag även nytta av. Ridmässigt tycker jag att jag bara fått positiv kunskap av från ridskolan medan jag vill rikta kritik själva hästhållningen och viss utrustning. Finns för - och nackdelar med allt. Här är några inlägg jag skrivit där denna fråga kommer upp också: Täcke eller ej? Enda rätta för hästen. Lösdrift? Box? Spilta? Har ni tänkt på funktionen av snokrem och hissbett? Hästägare, ni tar alla hand om hästen på fel sätt! Hej på er!
Börjar få lite brist på alternativ av ställen att rida på... Funkar nästan bara att rida ut men nu har de lagt nytt grus på vägen här så det är jävligt stora stenar att gå på... Och sen har crossarna börjat köra här också, mys. Nå, snart ska det börja torka upp nånstans i alla fall ;) Hästarna var riktigt gosiga idag, stod en stund i hagen med Rusins huvud i famnen och Cadis på axeln. Mysheppor. Tycker att allt gått lite trögt för mig idag, men fick till ett helt okej ridpass i alla fall. Skrittjobbade en del och finns några torra plättar här och där att utnyttja. Först jobbade Cadi på bra i början men sen blev det tråkigt och huvudet började flyga och hon småtravade på stället, haha, skrittjobba tycker hon är onödigt när man kan galoppera istället ;) Nå, efter en stunds övertalande och lite galopp jobbade hon på fint igen och vi avslutade då det gick som bäst. Var inte ett av våra bästa pass, men helt okej gick det ändå. Slutorna vi gjorde funkade riktigt fint idag åtminstone, så det var passets höjdpunkt. Efter ridpasset mockade jag stallet bara och nu sitter jag här och tröstäter choklad ;) Nåjaa, önskar en bättre dag imorgon, ska leta reda på en övning så Cadi får tänka lite. Vi hörs imorgon igen! Nu kommer vi till den tiden då gräset börjar ta fart och hästarna så småningom börjar sätta på sig sommarhull.
Men något som är viktigt är att inte låta hästen bli fet, och hur får vi ner en fet häst i vikt på bästa sätt? Kan säga att jag har erfarenhet av feta hästar och nackdelar med fetma hos häst. Cadi var fet en längre tid och då var problemet fri tillgång på hö och kraftfoder fast hon knappt motionerades, vilket är så fel det kan bli i princip, för hon är ingen svårfödd häst. Det som är allra viktigast när hästen ska bantas är motion. Men är hästen inte tränad så ska den ju inte sättas i hårdträning direkt utan börja lugnt. Långa, raska promenader med lugn trav varvat med skritt, helst ute i skogen. Börja med 30 min och öka successivt. Och såklart spelar ju även fodermängden en roll. Grovfoder och framförallt stråfoder är viktigt för hästen. Eftersom hästen är grovtarmsjäsare och producerar magsyra konstant ska den inte gå flera timmar utan mat utan behöver ha något att tugga på hela tiden. Fri tillgång är inte att rekommendera men ge små kontrollerade givor och ofta. Fodra ur ett småmaskigt hönät så hästen har att sysselsätta sig längre alternativt blanda ut med näringsfattigt stråfoder eller halm. Kraftfoder går helt bort, endast nödvändigt tillskott bör ges. Bra med grovfoderanalys så du vet vad som behövs. Färdigfoder ska absolut inte användas. Även om färdigfoder innehåller mineraler hästen behöver så ger det mycket extra som är helt onödigt. Många gånger behöver det ges så stor mängd av färdigfodret för att fylla behovet av mineraler som saknas i grovfodret så hästen får i sig onödigt med energi, vilket gör mer skada än nytta. Sen gäller det att ha tålamod, det är inte bra för hästen att gå ner för hastigt heller och minska inte fodret för plötsligt. Trappa ner successivt. God kväll!
Har varit så otroligt skönt väder idag igen och varmt. Cadis medryttare red henne idag och jag och Rusin följde med som sällskap så Rusin också skulle få sig en promenad idag. Riktigt skönt var det fast lite lerigt. Sen efter att jag mockat stallet passade jag på att tvätta båda hästarna. Först i tur var Cadi, till en början stod hon snällt men när jag skulle tvätta svansen tappade hon tålamodet. Efteråt fick hon gå en stund i sjukhagen under tiden jag tvättade Rusin. Klippte bort det sista av vinterpälsen på henne då hon har besvär med den. Hon stornjöt av behandlingen tills jag började fläta manen och svansen, då blev det tråkigt ;) Så nu har jag två rena heppor, men lär inte vara långvarigt då allt är en lerbölja i hagen. Jag brukar tvätta hästarna 1 gång/år eller vid behov. Så sällan som möjligt. hur brukar ni göra med hästtvättning? God kväll!
Efter att jag mockat stallet blev det en skön uteritt för mig och Cadi. Hon var lugn till att börja med så länge vi skrittade och travade fram. Hade actionkameran på hjälmen så en video kommer då jag hunnit redigera den, dock utan voiceover denna gång. När vi skulle galoppera taggade damen till ordentligt, haha. Studsade på stället tills hon slapp iväg. Dock hade hon så bråttom i början så det blev till travar-trav, vi fick svänga om 2 gånger och ta ny fattning, tredje gången gillt blev det. En raksträcka i skogen har torkat upp bra så där var det perfekt för galopp. Tillbaka tog hon galopp på en gång men när vi saktade av till trav hade hon en konstig trav/galopp/tölt och studsade smått då hon gärna hade fortsatt galoppera, men fick ändå till en lugn trav då vi varvade ner. På vägen hem tänkte jag rida och kolla en väg som leder till några riktigt bra backar för klättring som vi körde mycket i på den tiden då Cadi travtränades, har inte varit dit med henne sen 2003 och har själv inte varit dit sen 2009, men vägen har blivit så vattenfylld då det är ett grundvattenområde så vi fick svänga redan i början... Ska se igen senare i vår då det börjat torka upp, men tvivlar på att det går att ta sig dit längre, tyvärr. Rusin fick vila idag. Vi tränade på att vänta när hon får mat vilket hon har lite svårt med ;) Tänkte ta och skriva lite vilka rutiner mina hästar har på en dag. Kan ju variera ibland beroende på men oftast ser det ut såhär.
Mamma morgonfodrar och lägger ut dem då hon jobbar eftermiddagar. Så kl. 8 får de morgonfoder (oftast har de hö kvar från kvällen innan) kl 9 far det ut (vid sämre väder runt 10) 12:00 - 12:30 lunchfodrar jag dem och kollar vatten Varierar, men Cadi tränas oftast mellan 14:00 - 17:00, beroende på dag Rusin brukar tränas efteråt 16:30 - 17:00 får de middagshö, har de kvar från lunchen får de mindre. Detta varierar, beror mycket på väder och om hästarna vill in, men mellan 20:00 och 21:00 tar vi in dem och då får de också sitt kvällsfoder. Vid riktigt dåligt väder kan de vilja in tidigare medan vid fint väder får de gå ute ännu längre. Försöker ha dem ute så länge som möjligt nu då det börjar bli vår. Vi har aldrig haft fasta exakta tider för våra hästar, men vi har heller aldrig haft stressade hästar. Sen från Maj brukar de börja få gå ute dygnet runt, för då accepterar till och med Cadi det ;) Men i år lär det bli senare då vi måste laga om bottnen i vindskyddet lite. God kväll!
Idag reds Cadi av sin medryttare och jag fixade stallet och har hunnit klippa ett får, 3 more to go då bara... Smulan, vår gamla fårtant vi köpte från skolan jag gick i för några år sedan har fått flytta i egen box nu. De 2 yngre fårdamerna hade börjat stressa henne lite och hon trivs nu mycket bättre med en egen box. Hon har fått gå lös i stallet lite också, det var det bästa tyckte hon. Har varit kyligt och regnat smått tidigare idag men nu ikväll är det riktigt skönt vårväder, så jag och Rusin for på en promenad. Så härligt när ett par svanar kom flygande och fågelkvitter hörs lite överallt. Det gick hastigt från vinter till vår men underbart är det! Behöver miljöträna Rusin då hon är osäker för bilar och det är bra att hon kan vara lugn även när vi möter bilar och andra fordon. Bilisterna som färdas efter vår lilla väg visar respekt och har aldrig haft problem med att de inte skulle sakta in eller vara försiktiga. Så jag har det bra. Säger nu gonatt så hörs vi igen imorgon. Har ni några bra övningar för miljöträning? När jag läser vissa kommentarer och inlägg av hästägare blir jag nästan mörkrädd. Förvånande många tycker att mycket som borde vara självklart att det är hästägarens ansvar ska enligt vissa ligga på hovslagaren.
Men ska bara säga det att huvudansvaret ligger på dig som hästägare. Du ska se till att hovslagaren har bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt arbete. Står inte hästen still är det många som gnäller på att jobbet inte är utfört på rätt sätt. Men hur enkelt är det om hästen hoppar omkring eller vägrar hålla upp benet? Det är du som hästägare som ska se till att hästen håller sig i skinnet och försöka få den så stilla som möjligt. Vissa gnäller på då inte hovslagare kan komma på helger. Ja, många jobbar på vardagar och har inte alltid möjlighet att ta ledigt från jobb och skola, men innan man skaffar häst hör det till att ta reda på vilka tjänster som finns och vilka möjligheter ni har. Tror inte att så många är beredd på att betala extra för att hovslagare ska börja jobba helger, blir garanterat gnäll då också. Vem vill jobba helger utan tillägg? Sen hör det till dig som hästägare att se till att arbetsmiljön är bra.
Sen ser jag ofta inlägg på sociala medier också där folk är missnöjda med skoningen och inte har sagt till åt hovslagaren genast. Men varför har du mage att gnälla om du inte genast kan säga till på plats? Felet ligger då hos dig, inte hovslagaren. Ifrågasätter du genast kan du lära dig något nytt och kanske få reda på varför hovslagaren skott så? Ibland så kan man hamna att bremsa hästen och det ser kanske inte alltid så kul ut för hästägaren. (Bremsa är när man med ett band, tång eller annat tar tag i hästens överläpp och håller) Cadi blev bremsad när hon hade ont av en hovböld så hon skulle tänka på annat. Hon ville inte låta hovslagaren slå på skon för att det gjorde ont men hon behövde skon för att sulan var på tok för tunn. Så för att det skulle gå så fort som möjligt bremsade vi henne och allt gick mycket snabbare och var skonsammare för henne. Idag är Cadi lätt att sko och kommer bra överrens med sin hovslagare, men jag är alltid på plats och har koll på henne ifall hon får för sig något så jag kan vara där och korrigera. Visst vet jag att det finns hovslagare som inte gör sitt jobb, men rötägg finns inom allt. Men jag tror inte att det finns i den utsträckning som det påstås. De flesta hovslagare är bra på sitt jobb och gör allt enligt förutsättningar de har. Största felet tror jag ligger hos hästägarna. Vi hästägare ska ofta kräva så mycket men sällan vill vi jobba eller betala för det i slutändan... Måste bara börja med att säga att dagens väder har varit on point! Nu behöver man inte ens jacka ute och för bara 3 veckor sedan var det full vinter och man frös även med tjock vinterjacka och jag red i djupsnö...
Efter att jag mockat idag så red jag ett dressyrpass. Men nu är det blött och lerigt ÖVERALLT så riktigt bra möjligheter till att rida finns ju inte, men ännu går det att rida i den delen av hagen där snön inte hunnit smälta ännu, men då den smält så blir det värre. Idag var Cadi inte rolig att rida heller. Först var hon riktigt mjuk och fin så länge jag skrittade och travade. Men efter att ha värmt upp i galopp blev hon lite väl övertaggad och stark. Då ville hon bara galoppera, fick hon inte det, ja då skulle vi stå still eller backa istället. Hon brukar bli såhär på vårarna så det är bara att bita i det sura äpplet och vänta på en bättre dag. Men stundvis var hon fin och lyssnade och i slutet av passet blev hon mjuk och medgörlig då den värsta energin var borta. Eftersom det är så pass varmt så blev hon ordentligt svettig, fick svampa av henne efteråt. Och så är vi ju inne i perioden igen då det ska sköljas ben varje dag. Rusin gillar inte riktigt att få benen spolade så hon tycker inte att det är så roligt, och hon har ju lera upp till knäna hon efter sitt lilla race. Hon är väldigt pigg och taggad hon på våren ;) Snart blir det att fara en sväng via stallet igen och ta av Cadi täckena hon fått torka i å sen hem mot lägenheten. Så säger gonatt med detta inlägg! Hejsan! Nå nu är jag tillbaka igen. Har hittills idag varit och besiktat bilen som inte for igenom. Bara att fixa och sen på återbesiktning då... Men tänkte ta och hoppa direkt in i en fundering som jag börjat tänka på, återigen efter något jag läst i en grupp på facebook och vissa kommentarer under inlägget. Jag har skrivit ett liknande inlägg förr, alltså kommer jag att ta upp om utrustningen än en gång. Denna gång kommer jag att fokusera på utrustningen generellt och hur användandet påverkar hästen, tänker vi på varför vi använder en viss utrustning te.x.? Tänker vi på hur den påverkar hästen och är vi insatta i hur hästens nerver faktiskt går? Träns, nosgrimmor och bett finns i mängder och i alla möjliga utformningar och funktioner. Standard är väl ändå ett vanligt tränsbett och ett träns med aachengrimma , i alla fall är det vad jag oftast sett användas på ridskolor åtminstone. Och tränsbettet är ju ett av de snällaste betten på marknaden. Men när vi väljer utrustning, tänker vi på VARFÖR och HUR det påverkar hästen? Jag menar, vi fokuserar lite på snokremmen, vad är egentligen vitsen med snokrem som alla aachengrimmor har? Det är jättevanligt att det används snokrem, men har du tänkt på syftet med den? Visst kanske den håller bettet mer stilla, men i så fall om hästen föredrar bett som hålls stilla i munnen kanske vi skulle se på fullcheek eller bett med utformningen att ligga still. Jag har själv använt snokrem och nästan alla andra hästar jag ridit har haft snokrem. Men varför? Använder vi det för "att det hör till", "många har det", "bettet ska ligga mer stilla", "för att hindra hästen från att gapa" eller "min häst funkar bra på det"? Jag använde snokrem för att det fanns på tränset och många andra använde den. Men jag reflekterade aldrig över varför jag använde den. När jag började fundera mera på faktiska funktionen så tog jag bort den, och jag märkte ingen skillnad. Så varför ska jag ha en extra rem då om den ändå inte gör nån nytta? Hästen ska kunna gapa, för låter vi den inte det så snarare döljer vi ett problem istället för att ta reda på varför. Varför ska hästen inte få gapa eller gäspa när vi rider? Jag tycker att vi alla borde fundera på varför varje gång vi använder nån utrustning, även om vi använt den i åratal. Dessutom skiljer åsikter från fakta. Vi kan ha en åsikt om att snokremmen är bra för då känns hästen bättre för oss ryttare och den gapar inte när vi rider. Men fakta är att hästen oftast gapar för att visa obehag, men den kan ju inte visa när den känner obehag när vi hindrar den med en rem. Vilket då upplevs som bättre för ryttaren... Vanligt med en aachengrimma (aachen = engelsk nosgrimma + snokrem) är ju också att den trycker på nerver som ger hästen obehag. Därför hästen ofta vill klia sig mot något efter att man ridit. Sen är det ju rätt traditionellt att spänna en nosgrimma som man enligt konsten "ska", två fingrar mellan nosrygg och grimma. Tänk noga efter, hur mycket kan en häst gapa då? Inte mycket. Själv spänner jag alltid så att Cadi kan gapa, mina snokremmar använder jag bara som delta när jag leder eller knyter fårgrimmor av. Rusin har jag ingen nosgrimma åt. Sedan finns det ju många andra nosgrimmor också, och te.x pullarnosgrimman kan jag själv tycka att verkar lite mer anatomisk. Men fakta är ju att den också på sitt sätt hindrar hästen från att gapa. Jag själv älskade pullarnosgrimman förr, använde en så sent som i höstas, men när jag riktigt börjat fundera så slopade jag den också, även om jag tycker att de är snygga. Remont är ju i princip som en enda snokrem bara, hästen kan inte öppna munnen. Anatomiska träns finns i dagsläget också. När jag började rida kan jag inte minnas att såna fanns, åtminstone inte till oss amatörer. Micklem och PS är de mest populära. Dessa framställs ju som fantastiska träns som inte ska trycka på nerver, och jag köper faktiskt en del av det. Micklem finns faktiskt på min "vill ha"-lista, skulle vara intressant att prova ett, men tyvärr är de så förbannat dyra. Enda jag funderar på är remmen som går under hakan på hästen. Den trycker ju inte på några nerver, men den hindrar ju hästen från att gapa, tror jag i alla fall. Ska inte uttala mig då jag inte är så insatt. PS of Sweden måste jag säga att jag är mer skeptisk till. Nackstycket kan jag tycka är bra då det är brett och fördelar trycket på nerverna bättre, men övrigt på tränset? Många av deras modeller har ju snokrem och påminner annars om många andra träns som finns på marknaden. Kanske det inte ger samma tryck som en aachen, men ändå, en av deras nosgrimmor är ju i princip en aachen. Så där säger jag bra med det breda nackstycket, men resten av utformningen ställer jag mig lite skeptisk till. Annars är det säkert en bra idé och bra att tillverkarna tänker på hur hästens nerver går i alla fall. Har ni reflekterat över funtkionen på ert träns? Varför använder ni er nosgrimma? Var trycker tränset ni har valt? Kan hästen visa obehag? Varför vill ni hindra hästen från att gapa? Det var tränsen, nu går jag över till betten. Som vi vet finns det mängder av bett på marknaden med alla möjliga funktioner. Har du reflekterat över det bett du använder? Har du tänkt på varför hästen funkar bäst på det? Själv är jag av åsikten att sträva efter ett så milt bett som möjligt och jobba på problemet istället för ett quickfix i form av skarpare bett. Men jag är inte emot skarpare bett så länge de inte gör skada. Själv strävar jag efter att kunna rida på ett vanligt tränsbett i allt på Cadi, men använder pelham ute i skogen som en nödbroms då det går rakt fram. Men jag jobbar på det och vårt problem är att Cadi är riden för mycket i munnen och inte med sitsen, och enda jag kan skylla på det för är mig själv. Kan säga att vissa bett kan hästen upplevas lydigare på och "att de trivs med det" för att de i princip inte har något annat val om de vill komma undan obehaget. Ett pessoa och ett gag-bett är exempel på dehär. Okej att du använder dessa bett om du är otroligt mjuk i handen och vet exakt hur det påverkar hästen och hur lite du behöver ta i för att det ska ge effekt. Sanningen är den att pessoa i fel händer orsakar väldigt stor skada. Det drar upp huvudet i hästens mungipor på samma gång som det sänker det när det trycker i nacken. Vad har hästen för val annat än att lyda? Många som använder pessoa är tyvärr inte kapabla att göra det. Välj istället att jobba på problemet och ta hjälp av någon. Jag har själv ridit med pessoa på Cadi, men då jag tänker tillbaka så var jag inte kapabel till det alls. Men inte ens min ridlärare sa åt mig att inte använda bettet, jag tyckte att Cadi gick bra med det och att det funkade perfekt. Jag kunde rida henne utan att hon drog och blev stark, hon gapade inte för att nosremmen hindrade henne och jag trodde allt var frid och fröjd. Tills jag läste om bettet och vilka skador det kunde orsaka. Så varför använder du pessoa? Reflektera över det. Ett gagbett där du fäster tyglarna i nackstycket är heller inget som man ska välja. Varför vill vi skapa obehag för hästen för att få den att lyda då vi har så många andra alternativ. Varför vill vi använda oss av skarpare bett som lösning istället för att ta reda på problemet och träna bort det. Allt som oftast handlar det om kommunikation och att vi ska lära oss att fundera ordentligt varför. Ställ dig alltid frågan varför när du använder en viss utrustning. Idag är det otroligt lätt att googla fram information, så varför inte ta del av andras erfarenheter innan vi skaffar oss en viss utrustning? Och varför vill vi hellre använda oss av skarpa bett än att försöka lösa det på annat vis? Vad vet du om utrustningen du har och i vilket syfte har du just den utrustningen? Och när du väljer utrustning, hur trevligt vore det för dig själv att ha den och hindra dig från att undvika obehag och inte kunna gapa eller visa vad du känner. Sen absolut finns det mycket som går till överdrift också, som att alla hästar borde ridas bettlöst, det ena och det andra är djurplågeri, du ska inte tävla med hästen för då utnyttjar du den, hästen ska inte stå i box etc... Men dessa är många gånger åsikter, utrustning och bett är fakta och där finns information att ta reda på hur det påverkar hästen och dess nerver. Så ibland kan åsikter visa sig vara fel. Måste också säga att en inspiration inom hästhållning och tänk kring utrustning är Systrarna Elfstrand , de går inte efter nån trend utan väljer att gå efter hästen. Ändå tävlar de och har annars en "traditionell" syn på ridning och träning. Men deras tankesätt tycker jag är riktigt bra. Ett vanligt tygeltag med pessoabett. Detta är jag och Cadi 2009. Cadi hade inget val att vara stark om hon inte ville känna av obehag. Jag var inte ens hård i handen. Dessutom kan hon inte gapa pga av nosgrimman. Ser detta trevligt ut? Här glappar tygeln något, ändå ser bettet ut att ge olika tryck.
Halloj!
Har haft lite annat program i helgen aå bloggen har varit lidande., men nu blir det mera som vanligt igen från imorgon. Har helt enkelt inte haft tid. Nå, jag longerade Cadi idag, lite omotiverad var hon får longering är inte hennes favorit direkt. Två gånger försökte hon slippa undan och böt varv. Har idag också varit underbart och varmt väder, riktigt härligt! Om det senare i veckan håller sig såhär fint så blir det hästtvätt. Det negativa med värmen är dock att allt blir som en lervälling. Finns snart ingenstans att rida... Hoppas på att det torkar upp snabbt. Ska se om det blir en uteritt imorgon. Hade tänkt ett dressyrpass, men måste se om jag har nån plan att vara på. Bilen min ska även besiktas imorgon, så håll tummarna för den. Nu blir det gonatt! |
Om bloggenPå denna hästblogg får ni följa med mig i vardagen med psykisk ohälsa, egna hästar och eget stall. Kommer inte att försköna något utan ni kommer att få se verkligheten när allt går bra som dåligt. Och att inte prata om när saker går sönder och behöver repareras... Men jag kommer ju också såklart att bjuda på allt det positiva som ett eget litet stall innebär, och bjuda på tips om ridövningar, fakta, stalltips, visa min utrustning, lite DIY av träningsmaterial och alternativ när man inte har tillgång till ridbana och såklart utvärdering av träningspass. Och kommer bjuda på allt med en gnutta humor. En riktig hästig blogg helt enkelt! Arkiv
Augusti 2018
Kategorier
Alla
|